Tanken som du tänker är kanske inte din

Det sägs att människan tänker omkring 65 000 tankar varje dygn. Nästan ofattbart många. Det sägs också att cirka 95 procent av tankarna du hade igår var samma som i förrgår. Om det är sant, då tänker vi på ungefär samma saker, på ungefär samma sätt, större delen av vår tid.

Hur utvecklande är det? Samtidigt skulle siffrorna innebära att vi ”får” dryga 3 000 nya tankar varje dag och det är ju också en ansenlig mängd må jag säga. Frågan är vad alla dessa tankar gör med oss. Stärker de eller bryter de ner oss?

Att tänka är en ständig, mer eller mindre medveten, process som pågår i människans psyke. Tankar relaterade till minnen, erfarenheter, föreställningar och förståelsen av sinnesintryck. Tänkandet är centralt för att hantera all information vi absorberar och använder för att förstå hur saker och ting förhåller sig, lösa problem, fatta beslut och boosta oss själva. Tankar kan, med andra ord, vara användbara och funktionella. De kan stärka oss på livets resa. So far, so good.

Men tankar kan också vara nedbrytande och destruktiva. Oroande tankar. Vi får en olustkänsla i kroppen som väcker en tanke som skapar mer olust… och vips kan vi ha halkat in i en ond spiral… ältande som leder till mer oro och mer ältande. Vad som är hönan respektive ägget vad gäller tankar och känslor finns det olika idéer om. Det är intressant i sig, men inget jag här kommer fördjupa mig i. Rent pragmatiskt tänker jag att upplevelsen kan vara både och. Ibland upplever vi att en känsla väcker en tanke. Ibland väcker en tanke en känsla.

Det är också så att 95-98 % av alla dina tankar inte är dina egna. Det innebär att det är få tankar som skapas av dig, de mesta är upprepningar av det du har lärt dig av hur andra tänker. Det är tankar som formas med utgång från din historia.

Men det är även tankar som du fångar upp från andra. Ren och skär tankeöverföring. Därför är det första steget, efter att du blev medveten om dem, i att medvetet ta kontrollen över dina tankar att ifrågasätta dem.

Därför bör du när du upplever en tanke som verkar vara betydelsefull, alltså den triggar en känsla, ställa dig frågan är detta mitt? Någon annans? Något annats?

Hur känns tanken att tanken du känner inte är din egen?

för ett liv i större lätthet